Estlands historia
Esterna nämns för allra första gången runt år 800 men dock så har landet haft en förbindelse med Skandinavien ända sedan vikingatiden. På 1220-talet så försökte Danmark vinna inflytande över Estland men de misslyckade precis som ryssarnas försök år 1030. År 1208 så kom det tyskar från Livland och inkräktade i Estland men de hade gått ihop i förbund med Novgorod. Biskopen Albert av Riga sökte hjälp hos Valdemar Sejr av Danmark. År 1219 sedan blev det så att kungen besegrade Estland i det kända slaget vid Reval och vid den här tidpunkten så ordnande det upp sig mellan tyskarna och danskarna på så sätt att tyskarna fick behålla Jerwen och även Wiek och Ösel. På grund av den här koloniseringen så blev det en invandring av tyskspråkig adel, köpmän och hantverkare. De båda landskapen Harrien och Wierland fick fortfarande vara danskt.
År 1343 så gjorde esterna uppror igen och den danska kolonien blev då maktlös och fick söka hjälp hos tyskarna. Det här gjorde att upproret tog slut år 1346 och tyskarna tog över Harrien och Wierland av danskarna då. Vasallerna i Estland som var staden Reval och biskopen av Reval skapade självständiga grupper med ordensmästaren som fick bli ”landsherre”.
Reformationen försvagade ordensstaten och den föll ihop år 1558 vid ett ryskt angrepp. De landskapen som låg i norr, Harrien, Jerwen och Wierland, blev svenskt då. De övriga delarna av det som idag är Estland hörde till Danmark och Polen. Wiek blev även det svenskt år 1582 och det tillsammans med landskapen som nämndes tidigare blev det som man kallar för Svenska Estland. År 1700 sedan så startade det Stora nordiska kriget och Estland blev Ryssland år 1710. Det var adelns sympatier för Ryssland och Patkuls som gjorde att det här skedde snabbare än vad det skulle gjort annars.
Estland blir inte självständigt förrän år 1918 och blev då republik. Det bildades först en provisorisk regering och ledaren för den var Konstantin Päts. Dagen efter Estland blev självständigt som var den 24 februari så ockuperade Tyskland Estland. De lämnade dock Estland ifred under samma år.
Det blev politiska oroligheter i Estland efter en folkomröstning för då genomförde Konstantin Päts och Johan Laidoner en konstitution och införde då också undantagstillstånd för att bemöta de högerextrema krafterna som fanns. De politiska krafterna förbjöds sedan år 1935. Päts blev stadspresident år 1938 på en tid på 6 år. Det var under den här tiden en ekonomisk kris i landet både materiellt och kulturellt.
I slutet på 1980 talet så började protesterna växa mot Den Sovjetregim som fanns. 300 000 ester samlades därför i Tallinn för att delta i den sjungande revolutionen år 1988. Den här sovjetiska tiden tog slut åt 1991 och Estland blev självständigt. Estland har sedan dess kämpat för snabb integration i Västeuropa. De har blivit medlemmar i både Förenta nationerna, NATO och Europeiska unionen.