Estlands ekonomi
Estland är medlem i den Europeiska Unionen och med en marknadsekonomi under utveckling.
Före andra världskriget baserades Estlands ekonomi på jordbruket, men det fanns också en betydande kunskapssektor där staden Tartu bidrog med vetenskapliga bidrag och en växande industrisektor som liknade Finlands. Produkter som smör, mjölk och ost var allmänt kända på de västeuropeiska marknaderna. Huvudmarknaderna var främst Tyskland och Storbritannien och endast en bråkdel av all handel var med grannlandet Sovjetunionen . Sovjetunionens tvångs annektering av Estland 1940 och den efterföljande nazistiska och sovjetiska förstörelse under andra världskriget lamslog den estniska ekonomin. Efterkrigstidens sovjetisering fortsatte med integrationen av Estlands ekonomi och industri till Sovjetunionens planstruktur. Estland och Finland hade ungefär samma BNP per capita innan Estland blev en socialistisk ekonomi. År 1987, det kapitalistiska Finlands BNP per capita var 14.370 dollar och den socialistiska Estlands BNP per capita var nere på cirka 2.000 amerikanska dollar.
Efter att Estland rörde sig ifrån socialismen i slutet av 1980 och blev en självständig kapitalistisk ekonomi 1991, växte Estland fram som en föregångare inom den globala ekonomin. År 1994 blev Estland en av de första länderna i världen att anta en platt skatt, med en enhetlig skattesats på 26 procent oavsett vilken inkomst man hade. Under 1990-talet fick Estland in flera utländska investerare och man växte ekonomisk snabbare än något annat land i Central- och Östeuropa. Estland kom snabbt ikapp ekonomiskt med EUs 15 medlemsländer. Estland var betygsatt som ett höginkomstland av Världsbanken. Den estniska ekonomiska miraklet har benämnts som en baltisk tiger.
En finanskris i Ryssland 1998 gav Estland sin värsta ekonomiska kris sedan man blev självständigt. 1999 gick man bland annat med i Världshandelsorganisationen, WTO. Man fick en hjälp av den Europeiska Unionen och ekonomin blev starkare. 2004 blev man medlemmar i EU med den starkaste ekonomin av de länder som gick med i EU då. I januari 2005 skulle den personliga inkomstskatten sänktes till 24 procent. En efterföljande minskning till 23 procent 2006. Under 2007 sänktes skattesatsen till 22 procent och 2008 till 21 procent. Nivån frystes under 2009. till 65 procent 2007.
2008 var man rankad som 12a utav de 162 länder som fanns med i indexeringen för ekonomisk frihet. Man var också det året högst rankad av de före detta kommunistiska länderna. Men man genomgick även en kris 2008 BNP sjönk med 3,6 procent och 2009 sjönk det med ytterligare 14 procent. Arbetslösheten sjönk tillsammans med BNP och var nere på 20 procent under 2010. 2011 fick man medlemskap i EMU och euron infördes som valutan i Estland med en ökande inflation som följd. 2012 var hade BNP stigit med 13 procent sedan 2010 och man hade vid denna tidpunkt den lägsta statsskulden jämfört med BNP i hela EU. Budgetunderskottet låg på endast 0,3 procent. Estlands ekonomi är idag stabilt, landet är avancerat inom IT branschen och man är starka inom tjänstesektorn.